Hej...
Jag har skrivit ner tankar under hela helgen här på Tvind. Så om du blir förvirrad, så gör det inget, för det är jag också!!
Det kommer bli mycket läsande eftersom det är en hel helg sammanfattad, en hel helg med ytterst många tankar och känslor....


Lördag - 17:45


Okej, efter denna helgen är jag nog om möjligt ännu mer förvirrad?
Jag har spenderat den på Tvind.
Och då är det säkert människor som HAR hört alla rykten om Tvind, jag var dock inte en av dem...
Det senaste ryktet är tydligen att detta är en sekt där alla ser upp till en människa och blir allmänt hjärntvättade...

Kontroversiellt, ja. Men sekt? Nej. 
Men samtidigt, vilken sekt säger att dem är en sekt?
Nej, på en personlig nivå, så tror jag inte ett piss på att folk säger detta om Tvind... Som sagt är det kontroversiellt... men bara för att det är det, så måste det inte vara en sekt, eller annat de blivit kallade, terrorister och allt vad det var hon sa...

Det är ungefär som ett internat till folk med sociala och/eller mentala störningar, problem och liknande...
Och ett Teacher training Collage, 4 års studier då man bor och arbetar och studerar här och åker runt i världen på olika develepment projects. 

Tvind ligger ca 20 minuters bilfärd från Holstebro, och närmaste, by på 2000 invånare heter Ulfborg och är ca 1 mil härifrån.
Det som jag kom hit för DI, Development Instructor, finns inte här längre, men jag har hela dagen fått all info och sådant om dem skolor som HAR hand om DI's.
Och imorgon ska jag och Erja till en annan närliggande skola, Bustrup och kolla.
Det är där dem vill att jag ska börja...

På något sätt, oförklarligt sätt så känns allt bara mycket mer invecklat och konstigt nu...
Det har också att göra med ett tidigare givet ultimatum, klart...
Samtidigt folks tro att jag inte kan klara det här. Men det handlar inte om det längre. Inte för min del. Jag skiter i vilket, vad andra tror och inte tror att jag kan klara.

Men på en personlig nivå så är det något konstigt? oförklarligt? jobbigt? irriterande faktiskt!
Åtminstone just på denna biten där man har 6 månader i Danmark. Jag skulle nog hellre vilja åka direkt till Afrika och börja jobba.
Jag ska faktiskt kontakta Gloria och se om hon kan ordna något inom UNDP åt mig. Även om det bara är ett internship.

Saken är väl också den att om jag skulle gå med detta nästa höst, då är jag inte klar förrän nästan början på 2009... och då är jag nära på 24 år, utan någon riktig utbildning... Eller körkort för den sakens skull.

På ett sätt känns det som att komma hit, har fått mig att falla sönder ännu mer. Splittras som en individ ännu mer.  Oroa mig ännu mer.  Det är bara jobbigt.

Och mitt rum STANK verkligen! Antagligen bara instängt, men i så fall väldigt instängt...

Visst, den nära planen ÄR att göra Nya Zeeland till vintern. Ä N T L I G E N.
En resa som jag planerat sedan 6 års ålder ungefär. Men sen då?? Ska jag bli så kär i detta underbara land(också) och vilja flytta dit (också)?...
Det skulle inte förvåna mig om det skulle bli så. Så oförstörd mark. Hur underbart skulle det inte vara att ha en hästfarm på Nya Zeeland? Bo med Maorierna? :P 

Drömmar och planer kan man ha, men tills de är genomförda så är det bara det som de är.
Drömmar och planer.
Nya Zeeland är både och. Och ska genomföras till vintern. Men åter igen... Sen då?
Vad ska jag plugga? Vad ska jag bli? Vad ska jag göra? Var kan jag göra det? Hur länge?

Jag hade hoppats att denna helg skulle få mig mer bestämd. Men nej nej, det hade ju varit för bra. DET går ju inte. HALLÅ!

Om jag inte åker på detta program...?
Ja, det gör ju andra tillfredställda i alla fall.
Om jag bara kunde få en uppenbarelse eller något, med vad jag ska göra i livet...

Om jag ska sätta mig vid skolbänken igen då S K A det vara något jag är intresserad av, annars kommer det inte att gå!!! Jag kommer gå under. 

På ett sätt önskar jag att jag inte åkte denna helgen......

Jag har trott att socialt arbete med ungdomar var för mig... typ kurator eller socionom eller liknande..
Men en tjej som jag har träffat här som heter Linda och är från Island (toppen tjej!!!) hon är här på Tvind för detta Teacher training College, inne på sitt 3:e år om jag inte minns fel... Och hon har nu hand om en tjej med allmänna sociala problem.
Hennes mamma vill inte veta av henne längre för att hon började här, i den s.k. sekten. Men själv trivs tjejen bra här!
Men denna tjejen har uppskurna armar och ben. Självklart förstår jag VARFÖR!!
Men samtidigt så kan jag inte sätta mig i Lindas sits, att ta hand om denna tjejen... Jag vet inte hur jag skulle hantera situationen...
Visserligen ska man bara vara en vän och inget annat... Inte leka psykolog och så. Men jag vet inte...
Att se det så här in på. Jag vet inte om jag skulle klara det. 

Och då kommer vi till hur otroligt DÅLIG jag är. Och att jag inte klarar något.
Dålig självkänsla, självförtroende, hela skiten.
Men jag tänker inte ge NÅGON här en 'vad var det jag sa' känsla!! Glöm det!  Det är inte ens på det viset!

Fan Fan Fan Fan Fan!!!  


Söndag - 00:12


På ett sätt känner jag väl att jag KAN klara detta. Jag VILL klara detta. Jag SKA klara detta.
Men det är också som om detta är inte det som betyder något nu...
Om jag bara hade varit lite yngre. Eller om jag redan hade en utbildning att falla tillbaka på..
DÅ hade jag utan tvekan börjat idag. Nästan.
Men det är så mycket annat som spelar in nu. Så vad jag vill och kan är inte väsentligt längre.

Ju mer jag umgås med folket här, ju mer gemenskap växer, så är det ju... Och jag har nu kommit fram till att tjejen som är relativt uppskuren är riktigt trevlig... Och hon verkar gilla mig och vill umgås en massa, vilket är kul!
Kanske jag kan ändå? 
Men...?
Men, men men och åter men? Det är bara det jag kommer fram till hela tiden.
Men? och F A N ! ! !  

En tripp till Bustrup imorgon återstår. Eller tekniskt sett, idag.
Får se vad jag säger efter det. Mer förvirring? Bring it on.

Har precis kollat på The devil wears Prada med Erja, Linda, Robin och två andra. Som försvann efter halva filmen...

Jag är inte ett dugg trött faktiskt... men jag borde sova. Ska upp till kl 9 imorgon... 

Ah, jösses.. har också sett LIIIIIIIITE mer än vad jag ville se av det tyska paret idag.
Två tyskar som kom hit i gårkväll.. hade liftat från Tyskland till någonstans ca 2 timmar härifrån så Erja hämtade dem mitt i natten...
Udda, tysta typer. Hippie typer ungefär.  
Vi stack en tur till stranden idag i alla fall, jag och Erja och dem.
Och de ville bada (galningar).  Och ena klädesplagget efter det andra föll.
Utom trosor respektive kalsonger *phew*
Meeeen sedan när de kom upp föll även de... Och jag såg alldeles för mycket av detta tyska par.
Mentala bilder som jag vill banka ur!!!

Jag och Erja hade dock rätt roligt åt den 'ehrm' icke existerande 'stor'leken?.  

Gaaah. Nog om det.

Så ja... Resten av dagen var info snack med Puk.
Hon som pratade hela tiden i princip...
Och ja, gravid som hon är, rapade mellan varje mening också.
Trevligt.

Oh well. 

Jag är för tillfället ytterst nöjd med mitt hår också. Jag har nästan fått dreads. Riktigt snygga! Så nu vet jag att jag passar i det. Det är att fundera på! Me like.

 

 Söndag - 15:33   På tåget hem


Okej, dagen började väl lite sådär...
Vaknade kl 7:00 ca och behövde gå på toa... och jag hade låst min dörr innifrån, precis som natten innan...
Men denna morgon gick det inte att öppna.
Så, efter mycket om och men med att försöka få upp det så hoppade jag ut genom fönstret och tog mig in genom dörren istället.

Sen fick jag sovit en timme till innan det var dags att gå till frukost. 
Innan jag och Erja skulle åka till Bustrup så träffade jag Puk igen. Hon frågade om jag gett pengarna till Erja...
Vilka pengar???
Och det visade sig att de skulle ha 300 för denna helgen....
Hon hade nämnt något om 300 i mailen, men det stod inget om att dem skulle ha pengarna!!
Men men... sen sa Erja att hon inte gillade det sättet att kräva pengar av besökarna... så jag behövde inte ge henne pengar, men hon fick 200 i alla fall eftersom jag HAR fått mat där och hon hämtade och lämnade mig på stationen och körde mig till Bustrup.

Väl på Bustrup.
Första intrycket var att det var ett sånt otroligt mysigt ställe. En jätte stor herrgård.
Och när vi kom in så var intrycket ännu bättre.
Mycket renare och fräschare än Tvind.

Men sedan var vi i möte med två lärare/rektorer... varav den ena var svensk.
Men dessa personer förstörde en hel del för mig...
De kunde inte alls förstå varför jag hade tvivel om att börja och att jag ville finna ut vad jag ska göra och så innan jag bestämmer något.
Och det kändes verkligen som om de såg ner på mig... Det var jätte jobbigt!
Och jag mådde inte speciellt bra i deras sällskap...
Och det kändes som om de behandlade mig som om jag inte kunde något om Afrika alls!
ÄVEN om jag berättade att jag har varit i Kenya och gjort ett eget projekt där!!
Och de började snacka om att ''när jag var 14 respektive 10 år då visste jag absolut vad  jag skulle göra, jag skulle till Afrika och det gjorde jag''.
Nä, detta gillade jag inte alls. 

Jag har en jävla massa tänkande framför mig... och det vet jag.
Jag får se vart jag hamnar helt enkelt...
Om jag bara hade någon sorts vägledning så hade ju det varit fint...
Men det är väl för mycket begärt det också?

Nu är jag på väg hem. Sitter på tåget mellan Holstebro och Vejle...
Hoppas att jag hinner byta utan problem i Vejle. Jag har bara ett par minuter på mig. Och när jag kommer på det Intercity tåget så ska jag koppla i datorn och se på en film.
Inte tänka på något utom på filmen.
De hade ju jättebilliga filmer i Köpenhamn. Sådana som tidigare har varit för uthyrning.
Så jag köpte:
Stephen King's IT
Melissa P
The devil wears Prada
Wimbeldon
Snakes on a plane 
Dessa 5 för endast 240 DKK... !

Jaja... Jag har fortfarande en timme till Vejle och jag är mega uttråkad...
Har ingenting att göra heller!
...Och då tänker jag på tok för mycket.

Mitt hår är fortfarande skit snyggt dock!




Söndag - 22:06 - Arlöv

Är tillbaka nu... Lång resa. För lång. *suck*
Såg på Wimbeldon på vägen. Den är bra!

Köpte tre filmer till på stationen i Köpenhamn:
Corpse Bride
Flushed Away
Elisabeth town



Godnatt.